Swedish Alternative Food Networks

Det säger Özge Öner, som leder forskningsprojektet Swedish alternative food networks.
AFN, alternative food networks, är en växande trend i hela västvärlden och Sverige är ett av de länder i världen där det både konsumeras och produceras mest ekologiska livsmedel, något som går hand i hand med en ökad efterfrågan på ekologisk och närproducerad mat.

Forskarna riktar sitt fokus mot gårdsbutiker, REKO-ringar, självplock , restauranger och airbnb får också del av uppmärksamheten. Mejeriprodukter, kött, grönsaker och bär är kategorierna i fokus, inte produkter från jakt och fiske.

En fråga man hoppas kunna besvara är varför är vissa regioner är mer framgångsrika än andra på den här typen av matproduktion, mathantverk och företagande. Grannorter, med samma förutsättningar, kan se helt olika ut härvidlag.
– Klart är ändå att det krävs en viss närhet till ett större befolkningscentrum för att efterfrågan ska finnas. Det går att räkna på, något vi också ska göra, säger Özge Öner.

Förstudierna visar att en avsevärd andel av entreprenörerna är människor som valt att flytta ut på landsbygden från stan för att leva mer jordnära och för att i liten skala starta en rörelse kring matproduktion och mathantering.
Detta hände redan före pandemin, där kanske en person i hushållet behöll sitt jobb i stan och pendlade. I takt med att arbete från hemmakontoret nu blir allt mer vanligt, bedömer Özge Öner att företeelsen kommer att ta än mer fart.

I botten ligger övertygelsen om att den här typen av verksamhet har en mängd samhällsnyttor. Många traditionella livsmedelsbutiker slår igen i glesbygd samtidigt som matturismen växer. Forskarna vill kunna peka ut potentiella möjligheter.
– Databasen som vi bygger upp ska också vara så robust att den går att jobba vidare med för andra intresserade, säger Özge Öner.