Uppförandekoder har varit i ropet ett tag, men de är omtvistade i likväl arbetslivet som i forskningssammanhang. Handelsföretag använder sig av uppförandekoder i syfte att förbättra villkoren för de som arbetar hos leverantörer i olika tillverkande länder. Denna studie visar hur implementering av uppförandekoder kan göras på ett framgångsrikt sätt.
Detaljhandelsföretags implementering av uppförandekoder i Kina och Indonesien
Att som detaljhandelsföretag ta ansvar för arbetsvillkoren hos sina leverantörer innebär bland annat; att ha uppförandekoder, att arbeta aktivt med koderna och att kontrollera dem med jämna mellanrum. Att bara ange uppförandekoder och sen inte följa upp ses inte som att ta ansvar.
Studiens resultat är menade att stärka den svenska handelsnäringen i sitt arbete med att skapa förbättrade arbetsvillkor hos tillverkande företag. I rapporten som bygger på studien finns flera rekommendationer som kan användas i implementeringen av uppförandekoder som är långsiktigt hållbara.
Tio sammanfattande rekommendationer
- Förtydliga företags ansvarsgränser
- Samarbete över branschgränser
- Tumregler för att identifiera fabriker med bra och dåliga förhållanden
- Spendera resurser på problemområden
- Allt eller inget snarare än lagom
- Samarbeta med andra köpare och/eller branschorganisationer
- Fokusera på kapacitetshöjande åtgärder för lokala aktörer
- Underminera inte grundförutsättningarna för lokala aktörer
- Inkludera omställningsfrågor i företagens ansvar
- Både företags- och lokalt driven implementering är nödvändig
Kort om studien
I en del av de länder som tillverkar varor för svenska detaljhandelsföretag är arbetsförhållande undermåliga. Detta försöker många av de svenska företagen avhjälpa genom att implementera uppförandekoder som reglerar arbetsmiljön i leverantörsföretagen.
Inom ramen för forskningsprojektet ”Tracing Sustainable Supply Chains” har bland annat implementeringen av uppförandekoder hos leverantörsföretag gjorts på plats i Indonesien och Kina, genom till exempel intervjuer med både arbetare, fabriksbesök och dokumentstudier samt intervjuer med svenska detaljhandelsföretag.
Syftet med studien är att bidra med kunskap som kan effektivisera detaljhandelsföretags och andra intressenters arbete med uppförandekoder. Studien har tre övergripande forskningsfrågor:
- För vilka leverantörer tar detaljhandelsföretag ansvar?
- Hur väl stämmer arbetsvillkoren hos leverantörer överens med detaljhandelsföretags uppförandekoder?
- Leder uppförandekoder till förbättringar i arbetsvillkoren hos leverantörer?